När vi visar studenter och andra om tekniker för att söka i databaser och sökmaskiner på det fria nätet, då fungerar vi som biblioteksmediärer. Något som de flesta förmodligen skulle se som en av bibliotekens huvuduppgifter. Men nätet börjar skifta ansikte. Internet är inte längre samma sak som det var när vi utarbetade traditionerna för “informationssökning på Internet”. Borde en bibliotekarie vara en person med stor kunskap om hur Internet fungerar så att vi kan mediera personer till lite mer avsides delar på Internet där personen kan få vidare hjälp?

Detta skulle i så fall innebära att ha någon slags helhetsgrepp på Internet, eller på delar av Internet, snarare än om var och hur man kan “söka” information. Vår kunskap skulle kräva mer erfarenhetsbas än nu. Det skulle inte räcka att lära sig grundläggande principer för “informationssökning och källkritik”. Det skulle kräva att vi “kände” Internet, eller delar av det, som vi nu “känner” vårt bibliotek.

Om detta nu är en vettig väg att gå, hur förändrar det vår syn på begreppen generalist och specialist? I detta scenario har man kanske inte så stor nytta av inövad, rutinmässig regelkunskap. Den typen av kunskap vi behöver då är kanske den man skapar genom att aktivt delta i olika sammanhang för att sen kunna leda andra igenom. Kanske blir bibliotekarien mer en slags guide, ledsagare, mentor, när det gäller nätverkssystem som Internet (på akademiskt basis kanske, elller…). Förmodligen behöver den teoretiska delen av utbildningen i så fall skifta en aning från informationsåtervinning, till hur deltagandesystem fungerar, hur grupper fungerar ovs.

En intressant del i guide-tanken är att den faller in i den traditionella bibliotekarierollen - och synen på bibliotekarien för den delen, dvs en folkbibliotekarie som guide i böckernas värld och högskolebibliotekarien som en informationsguide i den akademiska världen - denna distinktion kanske är onödig och försvinner med guidetanken i och med att alla kanske måste vara en slags specialister. Idag har vi mer tagit rollen att tillämpa och vidarebefodra kunskap om ett slags regelverk för informationsåtervinning. Men är detta verkligen en utveckling som håller i den digitala miljö som just nu genomgår en rasande utveckling?

I och för sig finns det väl ingen motsättning. Regler måste alltid finnas och bibliotekarierollen är redan nu erfarenhetsbaserad ovs. Men jag ser en viss distinktion mot det nuvarande och det jag beskriver ovan. Internet är problematiskt ur bilbiotekariesynvinkel eftersom det är en levande (självorganisation?) “bokhylla” som vi har tappat kontrollen över. Men eftersom det är en “bokhylla” - eller är det inte det? - så kanske vi måste fördjupa oss i hur den har blivit som den har blivit och utvecklas med den. Jag är lite osäker på om vår nuvarande väg är den rätta.

Tags: , , , , , , ,

Idag (torsdag 21/11) ska man kunna se och höra en paneldebatt som äger rum i Umeå.

Panelsamtalet “Vem ska jobba på framtidens bibliotek?” kommer att sändas via internet för dem som inte kan ta sig till själva arrangemanget. Paneldebatten arrangeras av Svensk Biblioteksförenings regionförening i Västerbotten.

Medverkande är Olle Persson, bibliotekarieutbildningen Umeå universitet, Inger Edebro Sikström, bibliotekschef Umeå stadsbibliotek, Lina Forsebrant, bibliotekschef Vilhelmina kommunbibliotek och Kjell Jonsson, överbibliotekarie Umeå universitetsbibliotek. Moderator Jenny Poncin, styrelseledamot Svensk biblioteksförening. Arrangemanget går av stapeln tisdagen den 21 november 14.00 - 16.30 KB3B1 i KBC-huset, Umeå universitet.

Länk till sändningen hittar du här nedan. Den aktiveras straxt före programmets start.

Sändningen kommer att ske i windows mediaplayer-format.

http://streaming.umu.se:7080/asxgen/wmtencoder/cut/liveub

Tags: , ,

Hänger bibliotek 2.0 och web 2.0 ihop? Både begreppen innefattar delaktighet och kommunikation, men har bibliotek 2.0 egentligen något med web 2.0 att göra?

Jag, som ganska nybakad biblioteks- och informationsvetare, har varit på ett antal intervjuer under det senaste året, både i Stockholm och i södra Sverige. Flertalet av intervjuerna har varit på högskolebibliotek. På alla intervjuerna har det varit en merit att jag undervisat vid Lunds universitet, men inte någonstans har det varit en merit att kurserna handlat om sökning på nätet. Oftast har det inte ens kommit upp till diskussion.

Hur ser egentligen bibliotekens relation till nätet ut? Och kan vi arbeta mot bibliotek 2.0 utan att räkna in alla dem som dagligen använder web 1.0 och 2.0-tjänster som våra användare? Hur hänger biblioteken och webben ihop?

Tags: , , ,

På workshopen Bibliotek 2.0 förra veckan hade vi en del intressanta frågeställningar att diskutera i mindre grupper. Jag var med i en grupp som diskuterade bibliotekarierollen i bibliotek 2.0-tänket. Jag antar att vår frågeställning därmed handlade om bibliotekarie 2.0. Våra diskussioner kom att kretsa kring en huvudfråga, som jag såg det. Frågans ursprung baserades på följande:

Anette Eliasson från Regionbiblioteket i Halland berättade hur hon hade reagerat när hon först hörde talas om Web/Bibliotek 2.0 tankarna om delaktighet, nätverk och öppenhet. Hon hade direkt kopplad det till den verksamhet tankesätt som hon och hennes bibliotek står för - och alltså inte direkt kopplat det tilll någonting som bara försigår på webben (rätta mig om jag har förstått det fel här Anette).

Frågan är alltså: är bibliotek 2.0 ett tänkesätt som handlar om mer grundläggande funktioner än bara webben? Jag tror inte att jag vågar mig på svara för alla i och med att vi inte precis hade någon handuppräckning - gudskelov! Jag uppfattade det som att åsikterna var något blandade.

Själv har jag nog alltid sett Web 2.0 som ett fenomen som har uppstått på webben men som egentligen inte är förbundet med Internet. Jag tror att det börjar bli dags att göra upp med dikotomin Internet/icke Internet. Idag är det helt normalt att barnen befinner sig tillsammans och interagerar på Lundarstorm och en halvtimme senare sitter samma personer tillsammans hemma hos någon av dem och “leker” på ett sätt som vi åldringar är mer bekanta med. Negativt blir det när vissa människor inte kan sköta sina dagliga sysslor eftersom det kräver tillgång till Internet. Båda fallen är tecken på avförfrämligande (även om det låter konstigt i det senare fallet), eller att Webben generellt sett börjar bli en självklar del av samhället. Jag ser Web 2.0 som en rörelse som kommer att gör samhället mer demokratiskt. Samtidigt är den ökande tekniktätheten och Internetberoendet en stark odemokratisk rörelse för alla de som inte vill, kan eller har möljlighet.

Från min synvinkel är alltså Web 2.0 en rörelse som har startat i webbsamhällen men bygger på generella tankar som alltid har funnit i samhället men som genom Web 2.0 kanske kan få förnyad energi. När det nu utvecklas i en avgränsad form som Bibliotek 2.0, då är det främst de generella tankarna som sveper in och börjar genomsyra verksamheten. Sen är det ju odiskutabelt (tror jag) att webben är ett rum som tar allt större plats i ett biblioteks universum (och budget).

Kanske lite väl mycket flumbrum från min sida. Fyll på, utveckla och disskutera. Ni som var med i gruppen och övriga intresserade.

Tags: , , , , ,

När man använder olika chatprogram finns ofta möjligheten att välja en buddyicon för att genom den säga något om sin personlighet.

Om vi bibliotekarier börjar kommunicera mer via chat och vill vara där våra låntagare är så borde vi kanske försöka göra några häftiga bibliotekairebuddyicons som vi kan använda för att marknadsföra våra webbtjänster.

Men hur skulle den se ut?

En liten uggla, en tant som säger hysch, en spindel - här har vi anledning att fundera över vår självbild och vår bibliotekarieroll.

Tags: ,



About

You are currently browsing the Bibliotek 2.0 weblog archives for bibliotekarierollen.

Taggar

Epost för prenumeration:

Delivered by FeedBurner

www.flickr.com
This is a Flickr badge showing public photos from the Bibliotek 2.0 group pool. Make your own badge here.